"Ger e schöl så sclepp du leie"
Mycket bra härjedalsuttryck. Bussdörren till övervåningen hade låst sig, och eftersom jag är envis fick jag bända upp den till varenda wc-besökare...
Ja, då är man i Östersund då. Mina syskon Manket och Ankan (de heter så) står och diskar förnöjt och sjunger jazz. Pappa tänker formatera om hårddisken, men det får han nog vänta med lite tills jag hinner spara alla gamla b-c-duppsatser som ligger skräpande i mina mappar. Mamma sitter i gips, hon åkte med mig från universitetssjukhuset.
Nu kommer man sitta på en gammal klassisk macintosh i någon vecka. Joråsåatt.
Har inte berättat om helgen förresten! Lördagen var superb, jag vadade i hundra meter snö till Emma, tänkte nästan ge upp efter halva vägen, men tänkte att jag inte fick vara så negativ. Kände inte direkt för fest först, har varit nere i någon svacka ett tag. Men sen kom jag dit, och det var inte så mycket folk först! Bekantade mig med lite nytt folk. Sen bröt en vild Rex kontra Scharinskadiskussion ut. Jag har fått min beskärda del av rex, och Scharinska är mycket trevligare. Men det berodde ju helt på vart folk skulle gå.
Jag ångar inte en sekund att jag gick till Scharinska! :-) Ville nästan inte gå därifrån när det stängde, men stänger det så stänger det. Det verkar som om Sharinska är norrlands guld-reklamen personifierad.... Om man vill vara sig själv för en stund. Kändes så bra att för en gångs skull vara på ett uteställe där man kan föra intressanta diskussioner med vettiga människor (från klassen var Magnus, Stina, Karin och... vänta nu... Björn. Nu har jag glömt någon tror jag). På Rex hade jag bara planlöst irrat omkring och letat efter närmaste utgång.
Kom och tänka på en utekväll på Blå med mina gamla pedagoggrändskorridorskompisar. Vi hade bestämt att gå ut efter en korridorsfest när jag precis flyttat dit (2002 tror jag att det var). Det var en så bisarr kväll. De spelade topplistemusik hela kvällen och jag tänkte att det här kan man ju inte dansa till. Men efter ett tag blev det helt plötsligt kul! Tio minuter innan stängning spelade de en rolig låt. Då kom Jessica och... hm... ja, de andra... på att vi skulle gå. Att hitta en taxi vid blå var unjefär som att hitta en taxi på månen...
Ja... nu har jag glömt poängen med hela den historien, jag är så trött att jag har tunnelseende. Typ.
Söndagen (alltså förra veckan) tillbringades genom att stirra i taket, tänka på saker och masa sig upp när det ringde. Hurtiga kompisar som släpat sig upp innan tolv ville berätta vad de gjort i helgen. Susanne hade varit ute på någon pub i Falun, det hade varit trevligt.
Nåjå. Nu ska jag se på film. Mitt liv som hund hade inte mina föräldrar sett. Den trodde jag alla sett. Fast bästa Hallströmfilmen är nog Chocolat. Men det beror nog på mitt överdrivna chokladberoende... ;-)
Ha´t! En kväll utan skolarbete! Vilken konstig känsla... :-)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar